Jag gick med snabba steg mot min kompis bord i den stora matsalen, Jag hade inte tänkt på det förut men det luktade ganska unket här och det såg ganska trist ut. Jag kom fram till bordet som var mitt mål och så drog jag ut stolen för att sätta mig samtidigt jag hörde Sandra säga ”Rose...vad ska du göra efter skolan? Jag tänkte att vi kunde kanske hitta på något?” tja...varför inte tänkte jag undertiden jag svarade att jag bara skulle ringa pappa och se om det var okej.

Det skulle bli hur roligt som helst i helgen, Sandra skulle ha spa och övernattning men bara för mig förstås, Jag hade redan planerat allt i detalj...Men jag var nog tvungen att prata med Sandr.....Jag blev avbryten i mina egna tankar när jag hörde Sandra hypenventilera.

 

Oh..shit....Där går han....Låtsas som ingenting...hörni!” Man hörde knappt var hon sa för hon var tvungen att andas samtidigt som hon skulle prata. ”Vem menar du?”  jag förstod inte vem hon menade som hade kommit in i matsalen, men man hörde på henne att det var någon speciell.

Shh...inte så högt Rose..! Menar du allvar? Menar du att du inte vet vem jag snackar om?” Hon fick en skakning på huvudet som svar av mig.

Det är ju Chaz så klart.” Hon kollade ner i bordet och petade i maten hon hade på tallriken när hon sa så. Jag såg också att hon blev generad.

-”Chaz...Vem är det?” Jag kände mig en aning dum när jag ställde den frågan, Det lät som på Sandra att det var självklart vem Chaz var. Men jag kunde inte hjälpa det...det fanns ju hur många killar som helst i matsalen.

Ärligt, du vet inte vem han är?” Hennes blick tröck ner mig, nu var det min tur att bli generad, jag kände att rodnaden spred sig i ansiktet när jag nickade. Jag visste ju faktiskt inte vem han var?

Okej, titta inte på honom för då vet han att vi pratar om honom, okej?”

Mmm.” fick hon bara till svar.

 

Han har brunt guldigt hår som är lite rufsigt men går ner i slingor på sidorna, det ser ungefär ut som om han har varit ute och sprungit. Han har kristall klara blåa ögon som du inte kan slita blicken ifrån.” Hon tog ett djupt andetag innan hon fortsatte.

Och han har ett leende som ingen annan kille har, med vita små söta tänder”, sa hon och suckade lyckligt. Jag både hörde och såg på henne att hon var förälskad. Jag kollade runt med blicken över allt folk för att hitta denna Chaz, på det Sandra berättade lät det som om han var...jag kunde inte hitta orden, men speciell.

Jag förstod vad hon hade menat att man fastnade vid hans ögon, men det var försent för att komma på det nu jag hade redan fastnat, vilket inte kunde leda till något bra.

 

Vad glor ni på då? Ni kollar väl inte på Chaz va?” rösten skar som knivar i mig, hon nästan morrade fram orden, hon var inte vem som helst hon var Brittney, skolans ja..vad ska man kalla det?  Bitch. ”Ehmm....ja, hm..”  jag fick inte fram ett ord, jag kollade snabbt ner i bordet och kände hur rodnaden spred sig över ansiktet. Sandra gav mig en blick som sa att det var det här hon menade, att vi inte skulle titta på honom för att några som Brittney kunde komma.

 

Nej, vi sitter bara här och äter.” Det var Sandra som tog modet att svara eftersom jag fortfarande inte vågade prata eller ens andas.

Och du då? Jag såg ju att du tittade på honom!” oh nej hon tittade på mig när hon sa det. Jag insåg snabbt att jag var i ett problem, hur stort det var vet jag inte. ”Du rör inte Chaz, du kollar inte på Chaz, Chaz är min! Fattar du det?” röt hon. Nu var jag riktigt rädd vad skulle hon göra? Men då kom min räddare i nöden.

Ja! Men..jag kollade inte...jag....kollade på Kayla.” Gud vilken tur att hon han komma! jag vinkade lite lätt till henne så att hon skulle komma till oss och äta.

 

Hon höll i både brickan med mat och läxböckerna, dessutom hade hon sin väska på ena axeln, stackarn visste inte hur hon skulle göra när hon skulle vinka tillbaka. Tillslut blev det en enkel liten nickning istället. Hon kom med små steg mot oss med fasa att snubbla över någonting. När hon var 5 meter ifrån oss så började hon gå snabbare, hon började bli säkrare på att hon skulle klara att gå fram den sista biten.

 

Heej, på er!” sa hon högt när hon plötsligt snubblar på Sandras väsksnöre. Hela maten flyger rakt på Brittaney, som har ståt kvar av någon anledning. Jag var tvungen att titta ner i marken och hålla andan för att inte börja skratta rakt ut, det var helt enkelt rätt åt Brittaney att få på sig maten efter allt hon har gjort.

 

Men vad i helvete!” skrek hon samtidigt som hon försökte dra ut några spagetti ur håret. Stackars Kayla man såg hur rädd, ledsen och glädje känslorna åkte över hennes ansikte. Glad av samma orsak som jag, Rädd över hur det kommer bli imorgon när hon träffar Sandra igen och ledsen för att hon egentligen inte ville kasta mat över någon. Det var liksom inte riktigt Kayla.

 

Vi blev ännu gladare när vi insåg att Sandra var tvungen att gå eller till och med åka hem för att byta kläder.

Förlåt.” Mumlade Kayla försiktigt till Sandra som nu var på väg att gå. Hon svarade inte utan kollade bara på Kayla med en mördar blick.

 

Hej igen då får man väl säga.” sa hon med ett leende på läpparna. Jag ställde mig upp, kramade henne och viskade.

Tack!”

Varsågod men du måste veta att det inte var med flit!” sa hon tillbaka och jag nickade bara.

 

Sedan var jag bara tvungen att titta på dem vackra ögonen igen. Utan att jag ens ville, så drogs mina ögon till Chaz igen. Nu såg jag att han tittade på mig också och så spred sig ett leende på hans läppar. Det var en otrolig känsla i magen, det pirrade som om tusen fjärilar hade bosatt sig i magen. Jag tittade generat bort, varför var jag tvungen att vara så blyg?

 

Sandra och jag bestämde oss för att gå ut och ha rast ute istället en stund. När vi gick igenom den stora matsalen igen kändes den inte så äcklig längre och den luktade definitivt inte äckligt längre! Var det pågrund av Chaz? Jag kollade snabbt bakåt mot hans håll och såg att han var påväg ut efter oss.

 

Jag måste bara gå på toa men gå ut du så länge och ta en bänk vi kan sitta på.” sa hon och började gå mot toalett dörren.

Okej.” sa jag alldeles för sent men började i alla fall gå ut för att leta efter en bänk. Jag hittade den perfekta bänken som var mitt i solen och satte mig där för att vänta på Sandra.

 

Då såg jag någon jag inte hade väntat mig skulle komma, det var Chaz som kom gåendes mot mig. Jag kollade runt om det var någon annan han skulle till men det var bara jag ute. När han  närmade sig mig så slog hjärtat ett dubbel slag och jag kände hur det ökade takten.

 

Heej!” sa han med ett leende på läpparna. Det var det finaste leendet jag har sett.

Heej” sa jag lite tyst och blev generad, men med ett leende på läpparna.